Jakobstad

Silvennoinen Pentti
pentti.silvennoinen@pp.sonera.net
0505616192

Jaana

Många har kritiserat oss för att vi ej tagit bort Jaana från denna sida.Men varför skall man radera minnet från någon som lämnat oss alldeles för tidigt. Hon var stark, medmänsklig, hjärtlig och tvivlade aldrig om sin åsikt som styrelsemedlem i Svenska distriktet och att nu bara radera henne vore att radera historien och enligt min åsikt omoraliskt.

Om familjen så önskar respekterar vi deras vilja

Peter Knuts

Ordförande för Centerns Svenskadistrikt

Publicerad den 23 november, 2013

Jaanas valtema

Ett människovärdigt åldrande – vård, omhändertagande, ett gott liv!

Jaana

Vi skulle säkert alla vilja bo så länge som möjligt i en bekant och trygg miljö – i ett eget hem. Denna boendeform bör stödas så länge som möjligt genom att utveckla hemvården och genom att garantera hjälp för att utföra de vardaglia sysslorna; städning, matlagning, butiksbesök och motion.

Förutom möjlighet att bo hemma bör man även erbjuda gemenskapsbetonade former av äldreboende, där även den sociala servicen och hälsovården kan koncentreras ”under samma tak.” Åldringarna behöver också sällskap – en ensam åldring är en för mycket.

I Finland finns drygt 300.000 närståendevårdare. Vad skulle hända ifall dom ”gav upp?” Deras tysta arbete bör uppskattas mer och kännbara förbättringar bör göras  gällande deras avlönings- och semestersystem. Det är viktigt, att närståendevårdarnas  förmåga att orka stöds med allt bättre vikariatarrangemang, stöd till likställda och genom en systematisk rehabilitering. Vårdarbetet är tungt,  och vårdandet av en närstående är ännu tyngre.

Stödet för närståndevård bör överföras till FPA – utbetalandet av stödet får inte vara beroende av kommunens ekonomiska situation. Stödet bör även i fortsättningen vara skattefritt.   

Ett människovärdigt åldrande är inte något man kan ansöka om. Det är en basrättighet för alla. Ett människovärdigt åldrande och omsorgen om uppbyggarna av vår välfärdssamhälle är en VILJESAK för beslutsfattarna – man bär omsorg om andra länders medborgare, och framför allt våra egna medborgare!

Företagaren bör få företagarens vägkost

För att Finland skall nå framgångar behöver landet en ny tillväxt, nya arbetsplatser och framför allt en stark företagarverksamhet. Företagandet utgör ryggraden för det finländska välmåendet. Vore det inte bra att bära omsorg om denna ryggrad.?

Jag som vuxit upp i en företagarfamilj, vet att företagarens dagliga arbete är ”svettigt.” Då man börjar som företagare skapar man jobb åt sig själv, anställer andra, och bär ett enormt ansvar medan man samtidigt utsätter även sin egendom för risker. I stället för avundsjuka behövs sporrande!

Det bästa sättet att belöna företagarna för risktagandet är att utveckla socialskyddet, minska arbetsgivarnas förpliktelser, ge skattelättnader och framför allt genom att skapa skattemässiga morötter för grundandet av nya företag. Företagarbeskattningen bör göras konkurrenskraftig jämfört med löntagarnas beskattning!

 En ordentlig skola för alla!

Förskole- och den grundläggande undervisningen ger en stabil grund för en livslång inlärning. Det är alltså inte likgiltig hurudan vägkost för livet man erbjuder åt barn och ungdomar.

I den grundläggande undervisningen bör man betona mindre klasser, stärkandet av färdighets- och konstämnen samt tillgången till specialundervisning, elevhandledning och elevvården. Vi bör hålla fast vid närskolenätet och förstärka livskraften hos små gymnasier och byskolor. I tätorterna är det trång – vi bör locka elevströmmen åt ett annat håll!

För samtliga ungdomar som avslutat grundskolan bör en praktik-, läroavtals- eller studieplats ordnas. Detta kräver mer resurser för elevhandledningen och rådgivningsverksamheten. Med hjälp av dessa serviceformer kan man stöda ungdomarnas olika inlärningsvägar och säkerställa att alla ungdomar hålls innanför ”säkerhetsnätet.” Till och en ung som förlorat greppet om det vardagliga livet är en för mycket!

Universiteten och de självständiga yrkeshögskolorna utgör en resurs för vår region och deras verksamhet bör stärkas även i framtiden. De stöder näringslivet och med deras hjälp förmår vi trygga tillgången på yrkeskunnig arbetskraft för våra företag under de kommande åren. Det som är stort är inte alltid vacker, så även i detta fall. Varje landskap bör ha högskolor även efter den kommande valperioden.

Genom att sörja för kvaliteten i vårt undervisningssystem, dess utvecklande och funktionsduglighet, sörjer vi för barnens och familjernas välmående. Samtidigt garanterar vi Finlands konkurrenskraft på marknaden. Framtiden är inte enbart avsedd för toppindivider, den ledande stjärnan bör vara en kvalitativ, ersättningsfri och framför allt jämlik utbildning!

 Arbete och att orka arbeta

Det åldrande Finland behöver i fortsättningen fler hjälpande händer för utförande av arbeten, är stödandet av den arbetsbaserade inflyttningen det enda alternativet? Visserligen skall andra sysselsättas vid behov, men först bör vi sysselsätta våra egna!

Även i detta nu finns det på arbetsmarknaden nästa 80.000 arbetsplatser som väntar på en anställd. Vi bör utveckla nya metoder för att de som bara delvis kan arbeta och långtidsarbetslösa att komma tillbaka till arbetslivet. Att låta utföra arbetet, utföra arbetet, även deltidsarbete, bör bli lönande genom att förnya samordnandet av stöden och arbetsinkomsterna. Man får inte heller glömma de yrkeskunnande och hjälpande händerna som lämnat arbetsmarknaden. Många pensionärer skulle gärna vilja ”snuttjobba”. Detta bör sporras genom att sänka beskattningen på dylikt arbete.

Speciellt ungdomsarbetslösheten bör åtgärdas med ”husmoderns” kand genom att öka antalet läroavtals- och praktiplatser. För var och en som slutfört yrkestudierna på andra stadiet, bör under 4-6 månader garanteras en avlönad arbetspraktikplats efter avlagd examen. Den unga medför inte endast en arbetsinsats i arbetslivet, utan får själv arbetserfarenhet och därmed minskar risken för isolering samt behovet av utbetalandet av arbetslöshetsersättningar.  

Även vårt arbetsliv och ledningsförmågan bör utvecklas i den riktningen att man orkar arbeta längre och så att motivationen för arbetet bibehålls. Man behöver inte höja pensionsåldern, ifall vi lyckas med sysselsättningen och förmår förlänga arbetstiden både i början och i mitten. Detta kräver ett studiestöd som sporrar till heldagsstudier samt ett utvecklande av möjligheterna till flexibilitet i arbetslivet. Samordnandet av familj och arbete bör lyckas på ett kvalitativt sätt i olika levnadsskeden. Skall vi sätta igång med talkoarbetet?

Familjen mår bra – samhället mår bra

Vare sig familjen är liten eller stor, så bör förutsättningarna till ett gott liv finnas. Samhällets uppgift är att ge grundläggande ”vägkost” jämlikt till alla, ingen skall bli åsidosatt eller förbli ensam – resten beror på oss själva. Familjerna bör stödas genom att erbjuda dem fler valmöjligheter i livets olika skeden – ”en storlek för alla” lämpar sig inte för att lösa vardaglia problem. Valmöjligheterna bör förbättras speciellt i frågor som berör barnens vård, arbetstider och boende.

Samhället bör stöda föräldrarna i fostringsansvaret, men man bör även sörja för den ekonomiska bastryggheten; hemvårdsstödet, de studiesociala förmånerna, de lägre pensionerna samt moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen bör genomgå sådana nivåförhöjningar så att man klarar sig med dem. Vårdnadshavarförhöjningen bör införas pånytt i studiepenningen och efter detta bör studiestödet bli indexbundet. På dett sätt förmår man stöda bildandet av familj redan under studietiden.

Även en mor som är på moderskapsledighet kan vilja jobba till exempel några timmar i månaden, men måste avstå på grund av förlorandet ava stöd och det byråkratiska biljett-lapp-kriget. Samordnandet av inkomster och stöd bör förnyas på ett sätt som även sporrar en hemma varande till sporadiskt deltidsarbete. Systemet som innebär att människorna är tvunga att ”löpa till luckan” bör avskaffas!

Familjerna skall även ha en reell möjlighet att vårda sitt barn hemma tills barnet fyllt ett och ett halvt år. Av denna orsak för hemvårdsstödet för ett och ett halvt år gramla barn höjas. Föräldraledigheten bör förlängas gradvis och papporna skall påvisas en större del av föräldrapenningperioden.

Visste du att det i Finland finns över en miljon i olika åldrar som lever ensamma, och att deras ekonomiska situation är svagare än genomsnittet? Deras situation bör beaktas på ett bättre sätt i beslutsfattandet!  

Publicerad den 24 mars, 2011

Jaana, www.vahvanainen.fi, Jakobstad

FRÅGOR SOM JAG BRINNER FÖR

 

Utbildningens framtid

Minskandet av arbetslösheten o. utvecklandet av arbetslivet

Familjens välmående

Människovärdigt åldrande

Hälsa och motion

Stödande av företagarverksamheten

Livskraftig landsbygd

 

ÄRENDE. MED VARDAGLIGA TAG!

Allt som inte leder till döden – förstärker, säger ett gammalt lappländskt ordspråk då Pirkko från norr flyttade för 20 år sedan från Kemi till Jakobstad i Österbotten. Allt har gått bra!

Jag har gått en lång väg från simövervakare till kanslist och från klasslärare till arbetarinstitutets rektor. Emellanåt fick jag också smaka på den arbetslöses vardag. Med den moral jag har som före detta fotbollsspelare och tävlingssimmare av landslagklass, så har jag dock aldrig kastat in handduken, utan jag har alltid uppnått mina målsättningar – genom att arbeta ordentligt!

Min utbildning och arbetsbakgrund garanterar att jag har alla grundläggande pusselbitar på plats. Vid sidan av mitt arbete som rektor deltar jag aktivt i den lokala politiken i Jakobstad, i föreningsarbete samt i många förtroendeuppdrag även på riksnivån. Mitt hjärta slår för att sköta våra gemensamma frågor!  

Det är viktigt för mig att jag även finner stöd på hemmafronten och att detta ges av breda axlar. De som försöker hänga med i en stark kvinnas, 42, takt, är maken Timo samt två dräglande vallhundar Totti och Tara. Som skattefri natura förmån blir jag alltså ”utskälld” i hemknutarna  

Det är dags att möta nya utmaningar och jag har inlämnat min arbetsansökan till Arkadiebacken – med målsättning att bli riksdagsman. Jag klarar mig även på svenska. Det viktigaste är ju att ärenden sköts, eller hur?

Saker och ting ordnas inte av sig själva, utan jobbet kräver sin utförare. Vi gör det tillsammans!

Hälsningar Jaana

P.S. Tilltala Jaana – inget röstningstvång! 

Kom o. prata med Jaana!

Tid: Fre 18.3. kl. 16-18.00. Nedervetil, Café 13.

Tid: 18.3. kl. 19.00. Karleby. Stadshuset.Statsminister Kiviniemis besök.

Tid: Lö-sö 19.-20.3. Elviira Byggmässa i Karleby.

Tid: Ons 23.3. Närpiö. Pensionärkväll.

Tid: Sö 27.3. kl. 18.00 Jakobstad. After Eight. Kvinnonätens panel.

Tid: Ons 30.3. kl. 18-19 Jakobstad. Gågatan.

Tid: Mån 4.4. kl. 14.00 Jakobstad. Optima. Panel.



Publicerad den 16 mars, 2011

Kom och träffa Jaana!

lö 12.3. kl 11-13                            Jakobstad, Gågatan

fre 18.3. kl 18-18.30                    Nedervetil, Café 13, Statsminister Kiviniemis besök

kl 19                                                Karleby, Stadshuset

lö-sö 19.-20.3                             Elviira Byggmässa i Karleby

ons  23.3.                                       Närpiö, pensionärkväll

sö  27.3. kl 18                                Jakobstad, After Eight, Kvinnonätens panel

ons  30.3. kl 18-19                       Jakobstad, Gågatan

Publicerad den 10 mars, 2011

Jaana Vainionpää-Tahvanainen öppnar sin riksdagsvalskampanj i Karleby på vändagen

MEDIATIEDOTE / MEDIAINFO  9.2.2011

Jaana Vainionpää-Tahvanainen avaa eduskuntavaalikampanjansa Kokkolassa ystävänpäivänä Jaana Vainionpää-Tahvanainen on pietarsaarelainen työväenopiston rehtori ja Keskustan ainoa keskipohjalainen naisehdokas kevään eduskuntavaaleissa.

 Jaana Vainionpää-Tahvanainen är rektor på Arbetsinstitutet i Jakobstad och är den enda kvinnliga riksdagsvals kandidaten för Centern i Mellersta Österbotten i vårens riksdagsval. Hon öppnar nu sin valkampanj den 14.2. i Karleby. Hän avaa vaalikampanjansa ystävänpäivänä 14.2. Kokkolassa. Vainionpää-Tahvanainen asettuu ehdolle eduskuntavaaleihin ensimmäistä kertaa, mutta on ehtinyt toimia vuosia Pietarsaaren paikallispolitiikassa ja monissa luottamustehtävissä myös valtakunnan tasolla  -  tällä hetkellä Kuntaliiton valtuuston ja Keskustanaisten hallituksen jäsenenä.  Puolueen sisällä on ollut nostetta. Viime syksynä Vainionpää – Tahvanainen valittiin Kajaanissa Keskustan puoluevaltuuston puheenjohtajistoon.

Asiaa. Arjen otteella!  -kampanjatunnuksella vaaleihin suuntaava ehdokas on koulutukseltaan  kasvatustieteen maisteri ja tuntee luokanopettajavuosiensa pohjalta myös  koulumaailman arkea. Vaaliohjelman teemat liittyvät lasten ja nuorten hyvinvointiin sekä suomalaisen koulutuksen,  työelämän ja yrittämisen kehittämiseen.

Jaana Vainionpää-Tahvanainen öppnar sin riksdagsvalskampanj i Karleby nu på vändagen.

Jaana Vainionpää-Tahvanainen är rektor på Arbetsinstitutet i Jakobstad och är den enda kvinnliga riksdagsvals kandidaten för Centern i Mellersta Österbotten i vårens riksdagsval. Hon öppnar nu sin valkampanj den 14.2. i Karleby.

Vainionpää-Tahvanainen ställer upp för första gången i riksdagsvalet, men har under många år hunnit fungera som lokalpolitiker i Jakobstad och har även innehaft tunga förtroendeuppdrag även på riksnivå – för närvarande sitter hon med i Kommunförbundets fullmäktige och i styrelsen för Centens kvinnoförbund. Jaana är på kommande inom partiet. Senaste höst valdes Vainionpää-Tahvanainen in i presidiet för Centerns partifullmäktige.

Fakta. Jaana har valt som sin valslogan -med vardaglig handlag. Jaana är pedagogie magister och känner väl till undervisningssektorn genom sina år som klasslärare. Hennes valtema omfattar barnens och de ungas välmående, samt att hon arbetar för att ytterligare utveckla och förstärka undervisningssektorn, arbetssektorn och företagssektorn i vårt land.

Publicerad den 13 februari, 2011

Ärende: Med vardagliga tag!

”Allt som inte leder till döden – förstärker, säger ett gammalt lappländskt ordspråk då Pirkko från norr flyttade för 20 år sedan från Kemi till Jakobstad i Österbotten. Allt har gått bra!

Jag har gått en lång väg från simövervakare till kanslist och från klasslärare till arbetarinstitutets rektor. Emellanåt fick jag ocksåJaana smaka på den arbetslöses vardag.  Med den moral jag har som före detta fotbollsspelare och tävlingssimmare av landslagklass, så har jag dock aldrig kastat in handduken, utan jag har alltid uppnått mina målsättningar – genom att arbeta ordentligt!

Min utbildning och arbetsbakgrund garanterar att jag har alla grundläggande pusselbitar på plats. Vid sidan av mitt arbete som rektor deltar jag aktivt i den lokala politiken i Jakobstad, i föreningsarbete samt i många förtroendeuppdrag även på riksnivån. Mitt hjärta slår för att sköta våra gemensamma frågor!

Det är viktigt för mig att jag även finner stöd på hemmafronten och att detta ges av breda axlar. De som försöker hänga med i en stark kvinnas, 42, takt, är maken Timo samt två dräglande vallhundar Totti och Tara. Som skattefri natura förmån blir jag alltså ”utskälld” i hemknutarna

Det är dags att möta nya utmaningar och jag har inlämnat min arbetsansökan till Arkadiebacken – med målsättning att bli riksdagsman. Jag klarar mig även på svenska. Det viktigaste är ju att ärenden sköts, eller hur?

Saker och ting ordnas inte av sig själva, utan jobbet kräver sin utförare. Vi gör det tillsammans!

Hälsningar Jaana

P.S. Tilltala Jaana – inget röstningstvång!

Publicerad den 11 februari, 2011

Jaana till riksdagen

Jaana Vainionpää-Tahvanainen, Jakobstad

Besök Jaana på http://www.vahvanainen.fi/

JaanaJaana inledde sin valkampanj den 14.2 men tjuvstartade den 29.1 kl 11-12 i Vasa vid Rewell Center.

Kom och träffa Jaana!

lö 12.3. kl 11-13                           Jakobstad, Gågatan

fre 18.3. kl 18-18.30                   Nedervetil, Café 13, Statsminister Kiviniemis besök

kl 19                                Karleby, Stadshuset, Centerns valöppning

lö-sö 19.-20.3.                              Elviira Byggmässa i Karleby

ons  23.3.                                       Närpiö, pensionärkväll

sö  27.3. kl 18                                Jakobstad, After Eight, Kvinnonätens panel

ons  30.3. kl 18-19                       Jakobstad, Gågatan


Kom med och disskutera samt framföra din åsikt. Se också  följande länk http://www.vahvanainen.fi/21


För att se Jaanas programöppning i Kokkola så klicka här http://www.svenskacentern.fi/wp-content/uploads/KAMPANJöppning.pdf eller se i kalendern på den 14.2

Publicerad den 28 januari, 2011

Lyssna på skolfältets röst!

I slutet av året hade Anna-Maja Henriksson ett flertal insändare i ortens tidningar där hon kraftigt tog ställning mot att regeringen och riksdagen satte tummen ner för reformen av timfördelningen i grundskolan Henriksson förde ensidigt fram att ”Centern fällde reformen” och ”Centern ville inte godkänna finansieringen av timfördelningen”. Inte heller jag skulle ha givit grönt ljus för reformen då jag märkte hur dålig den var uppbyggd.

 Man skall inte kissa då man springer (juosten kustu) säger ett gammalt lappländskt ordspråk om saker som slås fast halvfärdiga och i ett hastverk. Med denna reform hade vi skapat mera skada än nytta. Till all lycka fanns det beslutsfattare som hade kurage nog att stoppa reformen och ta time out. Centern visade igen en gång att det är ett av de partier som vågar ta ansvar och verkligen vågar ta ställning då något håller på att gå snett. Även då valen närmar sig vågar man stå rakryggade och fasta mot dåligt uppbyggda beslut och inte falla till föga för populistiska och dåligt förberedda reformer.

 Henriksson glömde att berätta för läsarna att förutom att Centern inte alls var ensam emot reformen så ansåg även de verkliga tungviktarna Kommunförbundet, FFC-SAK, Finlands näringsliv EK och Kommunala Arbetsmarknadsverket KT liksom Centern att reformen behandlade kommunerna mycket ojämlikt och att kostnadsberäkningarna var orealistiska. Man kan ännu nämna att även Finlands skolpsykologers förbund var mycket kritiska till reformen och att Undervisningssektorns fackförbund OAJ och Språklärar förbundet SUKOL krävde många förändringar i reformen. Kanske vi då kan konstatera att det fanns mera än tillräckliga orsaker att nu dra i handbromsen.

Kostnadsberäkningens bristfällighet var denna reforms svaga länk och den kom även fram bland de som motsatte sig reformen. Man kan ju fråga sig att är det överhuvudtaget möjligt att göra finansieringsbeslut ifall man inte ens vet projektets totala kostnader. Ingen börjar bygga ett egnahemshus eller kommunerna gör inte heller upp en budget för det följande året ifall man inte vet de verkliga kostnaderna, eller att de inte alls är realistiska. Det om något vore att vara totalt utan ansvar och omdöme.

Omdömeslös är också att blunda för oss alla i dag kända faktum att statens och även kommunernas finanser nu är mycket ansträngda och inte tål några oförutsedda ekonomiska tilläggskostnader. Arbetsgruppen bakom reformen kunde inte framlägga klara kostnadsberäkningar, reformen finansierades med att skära i andra beviljade nödvändiga anslag, den kunde inte framlägga konkret hur den nya kostnadsfördelningen skulle uppdelas mellan kommunerna och staten. Inte heller hur man skulle förhindra att vårt lands kommuner och även eleverna skulle hamna i en mycket ojämlik situation. Reformen skulle även ifall den hade godkänts blivit ett mycket stort hot mot glesbygdens små skolor eftersom reformen var uppbyggd för att gälla för större elevgrupper.

 Som folkvald ledamot vet jag att man idag inom de kommunala sektorerna jobbar med skarpladdade vapen. Man slåss om varje euro, för vi har idag fullt upp med att ens orka upprätthålla den lagstadgade grundservicesom vi enligt lagen är skyldig att ge våra kommunmedborgare. Den ansträngda kommunala ekonomin i Jakobstadsnejden har resulterat i att de tuffa inbesparingskraven också drabbat skolsektorn. Man sparar in, skär ner och permitterar. Skolpersonalen mår inte bra och far illa av de hårda inbesparingskraven. Jag tänker inte stillatigande acceptera att man man ytterligare drar åt snaran runt halsen på personalen inom den kommunala sektorn.

Som långvarig erfaren klasslärare vill jag också framföra en befogad önskan att man framledes då man gör dessa reformer inom skolsektorn, framledes mycket mera skulle lyssna på och beakta de åsikter som framförs av de anställda inom skolsektorn i vårt land. Själv ser jag att det i de framtida timfördelningsförslagen sätts mycket stor vikt på undervisningen då det gäller språkundervisningen. Men jag skulle vara mycket försiktig med att ändra om timfördelningen av den obligatoriska språkundervisningen från hur den är uppbyggd i dag. En stor del av andraklassisterna staplar ännu med sin modersmåls undervisning. Grundkunskaperna, läs och skrivfärdighet håller på att stärkas och det är viktigt att det idag reserveras tillräckligt med undervisningstimmar för dessa grundämnen.

Det är svårt och tungt, att bygga upp ett främmande språk, ifall eleven inte ännu behärskar det egna modersmålet. Som lärare ser man, att elever som kämpar hårt med både det egna modersmålet och ett främmande språk, blir frustrerad, eleven förlorar sitt intresse för språkundervisningen och elevens självkänsla får sig en allvarlig och skadlig törn. Det finns idag många barn i denna situation. Detta ser man inte från riksdagsmannens höga stol men nog då man dagligen jobbar med att undervisa.

Då man inleder grundskolan är det av största vikt att att man erhåller de absolut bästa förutsättningarna för språkundervisning. Vi måste försöka komma bort från den traditionella och idag gammalmodiga ”läsebok och grammatikbok undervisningen” till en funktionsduglig och praktisk undervisning som ger positiva erfarenheter och sporrar till att börja studera och prata landets båda nationalspråk samt framledes möjligast många främmande språk. Detta kan man uppnå genom att under de inledande studieåren och även tidigare erbjuda eleven en möjlighet till språkdusch och att delta i språkklubbar. Den hisnande snabba utvecklingen inom datorvärlden och internet och de framtida goda undervisningsmöjligheter dessa ger måste också tas med i språkundervisningen.

Vi skall inte kasta den rapport på sophögen som undervisningsminister Virkkunens arbetsgrupp gav ut. Den kan fungera som ett viss grundarbete vid nya undervisningsplaneringar, för där finns ju en hel del även goda förslag. Vi kompletterar och förbättrar den tillsammans med skolfolket på fältet, filar och hyvlar på den, samlar mycket tålamod och förbättrar ytterligare samarbetsförmågan mellan de olika partierna.

Jaana Vainionpää-Tahvanainen

Jakobstad

Riksdagskandidat 2011

Står i Centerns led.

Publicerad den 23 januari, 2011

  • eduskunta
  • http://vayrynen.com/
  • Keskusta.fi
  • Suomenmaa